Vi måst sluta att ta varandra för givet!
I bröllopspresent fick vi en plakett som var gjord av Björk med barken som ram, den löd som så:
Älska mig som mest, när jag förtjänar det som minst. För det är då jag behöver det som allra mest.
Det känns som det är en bra mantra att följa, även om det är svårt att följa i bland. Men klarar man av det så vet man att man får det stödet tillbaka när om man skälv råkar hamna i den situationen. För det är så mycket som kan hända där ute och man vet aldrig när det är för sent, kan bara reflektera till baka till den dagen när min Far dog. Det är snart 20 år sedan och jag har nog inte riktigt lyckats hantera det, det finna många stora frågor som jag hade kunna fått svar på om han hade levt. Inte för att han var så allvetande, men vi kunde resonera och filosofera till sammans och på det sättet komma fram till svar eller andra nya frågor. Jag har fortfarande inte hittat någon som fyller den platsen och det kanske skall vara så, det är dock en del av livet.
Det jag kan säga är att mitt liv har fyllts med många andra minnen och människor som göra att livet känns helt okey och den största delen är min fru/livskamrat förtjänst. Men även vi kan falla in i hamster hjulet och glömma bort att uppskatta varandra varje dag och tar varandra för givet. För när det väl händer står vi alla där ensamma och frågorna hopar sig om allt vi inte gjorde eller pratade om eller det vi skulle göra senn, för "senn" händer aldrig.
Så gör denna fredagen till något lite mera speciellt och skänk en tanke till era kära och nära, samt skänk även en tanke till de som inte förtjänar det. För vi är alla Barn av denna planeten i detta stora universum och till sammans så är vi starka, tillsammans skapar vi framtiden.
