Börjar närma mig ett vägskäl.
Igår slog det mig att vägskälet som närmar sig inte bara är en förändring uti från arbete utan även den fackliga delen. För det har varit en mycket utbildande resa att vara fackklubbsordförande och vara med att bygga upp en fackklubb. Det måste man bryta och lämna över, samtidigt som man känner att man har misslyckats. Det känns redan som man har svikit sina medlemmar och jag vet inte hur jag skall fortsätta med mitt fackliga intresse. För det är ju inte självklart att de har kollektivavtal dit jag är på väg och ett av de förtagen som jag har pratat med har mycket som ett kollektivavtal har och även mera, det man funderar på är vad som kanske saknas som man kommer att lida av.
Helt klart är detta inte lätt och jag vet med mig att som det är nu så kan det inte fortsätta. Hade varit så att jag hade haft en interntjänst på HQ som jag kunde kombinera med mera fackligt arbete, så hade det varit en annan sak. Men jag tror inte att vår VD tycker att det skulle vara värt kostnaden, så det spåret kan man nog lägga ned. Men det som är sant är att detta är en förändrings process som kommer att ta tid, min tidsplan är under 2011. så jag har ingen brådska utan det är viktigast att det blir rätt för mig och den som anställer mig. För jag känner att jag inte har tid med flera misslyckanden i mitt arbetsliv.
Sedan en fråga till er som läser, är det fel på en när man inte är lönedriven längre eller är det så att man har kommit upp till den nivån där man är bekväm i sin ekonomiska situation?
För när vi kom fram till lönediskussionen så sa jag att jag är nöjd där jag är idag, men som alla andra har jag inget i mot att få lite mera och att jag inte är lönedriven. Det kanske bara är en sådan där sak som uppstår livets mognad (Förfall), inte vet jag. Just idag känns det som man är i ett lite känslomässigt vakuum, där man har svårt att känna någonting förutom rädslan för saknad…
Men jag tänker inte hänga läpp för det, det är ändå fredag och slut på denna arbetsvecka. Så redan nu tänker jag önska er en trevlig helg och förhoppningsvis åter kommer jag på måndag igen…
Det är väl absolut inget fel med att inte vara lönedriven? Om man har en lön som man är nöjd med, som man känner att man går runt på, så är väl inte jakten på mer pengar det viktiga? för om du inte är nöjd med det du gör, då kommer ju inte några tusen mer i månaden göra så stor skillnad. Det viktiga är att man mår bra! och att det är kul att gå upp o gå till jobbet på morgonen! :D
